Heinrich von Kleist är en av världslitteraturens främsta dramatiker. Jämförelser kan göras bakåt, med Shakespeare eller så långt som till antikens tragöder och komediförfattare. Men lika gärna också framåt, över hundra år, till modernismens gränsutmaningar. Penthesilea, Prinsen av Homburg, Amfitryon och Den sönderslagna krukan är Kleists dramatiska mästerverk, alla fullbordade mellan 1807 och 1810. De två förstnämnda kallas tragedier, de sistnämnda komedier, ändå går det inte att slutgiltigt kategorisera dem. Kleists tragedier slutar med katastrof, men rymmer ett gåtfullt element av hänförelse och njutning. Hans lustspel uppvisar på muntraste humör en mörk bild av manipulationens och lögnens makt. Kleists dramer handlar om att trotsa världen när all visshet går förlorad och avgrunden öppnar sig. Deras skönhet är smärtsam och bländande. I översättning och med inledning av Horace Engdahl. Heinrich von Kleist [1777-1811] var en tysk dramatiker, novellist, poet och publicist. Horace Engdahl är författare, litteraturhistoriker, kritiker och medlem av Svenska Akademien sedan 1997.
