Konstnären Lars Florén (1899–1979) var medlem i den legendariska gruppen Färg och Form. Efter ungdomens naivism följer en blond, finstämd kolorism med sensibel blick för ljusets måleriska värden. Ulf Linde skriver: "Målaren lever i intim kontakt med en vardaglig verklighet som han beskriver i blida, inträngande målningar." I Stockholmsmotiv och landskap söker han sedan en högre kolorit och SvD:s kritiker Stig Johansson utbrister spontant: "Man blir glad av denna konst!" 1950 grips Florén av allmogevävens rikedom och franska gobelängers prakt. Målningarnas kolorism följs nu av en garnets fantasiberättelse, där konstnären själv väver sina kompositioner: "Det är vid vävstolen man har de rika möjligheterna att fabulera, skapa nya kvaliteter." Bokens litterära framställning levandegör den biografiska berättelsen och i denna vackert formgivna, rikt illustrerade volym ingår 118 verk, 26 foton samt illustrerade brev. Förord av museichef, docent Karin Sidén.
