Rudolf Kjellén gav världen ordet geopolitik. Han talade om folkhemmet långe innan socialdemokratin lade beslag på det. Men innan han blev systembyggaren bakom Staten som livsform var han en man med en anteckningsbok. Människa, stat och vilja samlar hans kortare texter från åren 1900 till 1914. Först tänkespråken ur Ur anteckningsboken och Nationell samling: skarpa, ibland bittra, ibland oväntat ömsinta betraktelser över sanning, vilja, ensamhet, uppfostran och makt. Kjellén konstaterar att nio människor av tio väljer en väl serverad lögn framför en illa serverad sanning. Sedan drar han slutsatsen. Kapitlen heter "Befall utan skäl!" och "Påstå utan bevis!". Han menar det. Sedan kommer politiken. Föredraget Den konservativa åskådningen i svensk politik från 1906 är unghögerns program i koncentrat: nationalanda mot tidsanda, pietet utan stillastående, staten som ordnande kraft där marknaden inte räcker till. Folkskriften Flaggan opp! skrevs i unionsupplösningens år. Talet Det nationella genombrottet hölls i Karlskrona i januari 1914, mitt i försvarsstriden och några veckor före bondetåget. Språket är varsamt moderniserat. Innehållet är orört. Kjellén låter fortfarande som Kjellén, bara utan stavningen från 1906. Boken avslutas med en essä om Kjellén själv, från prästgården på Torsö i Vänern till den Skytteanska professuren i Uppsala, och om vad folkhemmet betydde innan det blev en budgetpost. För den som undrar vad svensk högertanke var innan den krympte till skattesatser. Antal sidor: 142Utgivare: Runströms förlag
