Mukhalinga
COST - Rs-3,100+372(12%GST) In Indian mythology God is container of all forms, yet he is formless. -'Linga 'or phallus is an iconic representation of Hindu God Shiva. -The erect ph is symbolic representation of alert mind that is aroused by wisdom and not worldly stimuli. It is considered as the container of infinity, a self stirred, ‘svayambhu’, the form of the formless divine. -Lord Shiva is visualized and identified as the smooth oval, semi-cylindrical free-standing pillar of fuel less frames that appeared between Brahma and Vishnu. - MUKHARLING In temples, a head or multiple heads are carved in the stone. This head is identified as 'Shiva Mukharlinga’ ( linga with a face) a self-stirred phallus of Tapasvin. - Linga is a still pillar of consciousness, the fountainhead of imagination, around which nature dance. It is reminded of a human head with a highly developed brain that can image and forge a path to the Devine. His inward gaze away from the material world is called ‘nivratti marg’. -Shiva Linga, refers to the northern movement of conscious thoughts of ‘Tapasvin’ (men who are intellectual, emotionally, physically liberated ) the reverse flow of their senses and semen towards pole star, for achieving spiritual insight of reality, away from material pursuits. -Shiva Linga is a physical expression of an idea known as ‘sat-cit-anand’ means the tranquility (Anand) that follows when mind (Chitta) discovered truth of nature and of the human condition (sat) by purging itself of all memories and prejudice. -Divine couple Shiva Parvati is shown as a linga-yoni combine in statues. -In Mukharlinga, Shiva's face is created in high relief. Hair piled on the head like a bun, with long hair falling on the shoulder. He wears earrings, necklace, crescent moon, and third eye. -Mukharlinga may have one face (eklinga) of celibate ‘Tapasvin’ (Shiva) or maybe 4 faced with an invisible 5th face on top. -The linga part of the column represents sound (Nada). By Worshipping Shiva -:-Linga one becomes liberated from the confines of nature and becomes master of his own contentment by discovering the infinite possibilities of imagination. Suggested Religious Literature 1- By Shiv Tandav Stotra Jatatavigalajjala pravahapavitasthale Galeavalambya lambitam bhujangatungamalikam Damad damad damaddama ninadavadamarvayam Chakara chandtandavam tanotu nah shivah shivam II1II Jata kata hasambhrama bhramanilimpanirjhari Vilolavichivalarai virajamanamurdhani Dhagadhagadhagajjva lalalata pattapavake Kishora chandrashekhare ratih pratikshanam mama II2II Dharadharendrana ndinivilasabandhubandhura Sphuradigantasantati pramodamanamanase Krupakatakshadhorani nirudhadurdharapadi Kvachidigambare manovinodametuvastuni II3II Jata bhujan gapingala sphuratphanamaniprabha Kadambakunkuma dravapralipta digvadhumukhe Madandha sindhu rasphuratvagutariyamedure Mano vinodamadbhutam bibhartu bhutabhartari II4II Sahasra lochana prabhritya sheshalekhashekhara Prasuna dhulidhorani vidhusaranghripithabhuh Bhujangaraja malaya nibaddhajatajutaka Shriyai chiraya jayatam chakora bandhushekharah II5II Lalata chatvarajvaladhanajnjayasphulingabha Nipitapajnchasayakam namannilimpanayakam Sudha mayukha lekhaya virajamanashekharam Maha kapali sampade shirojatalamastu nah II6II Karala bhala pattikadhagaddhagaddhagajjvala Ddhanajnjaya hutikruta prachandapajnchasayake Dharadharendra nandini kuchagrachitrapatraka Prakalpanaikashilpini trilochane ratirmama II7II Navina megha mandali niruddhadurdharasphurat Kuhu nishithinitamah prabandhabaddhakandharah Nilimpanirjhari dharastanotu krutti sindhurah Kalanidhanabandhurah shriyam jagaddhurandharah II8II Praphulla nila pankaja prapajnchakalimchatha Vdambi kanthakandali raruchi prabaddhakandharam Smarachchidam purachchhidam bhavachchidam makhachchidam Gajachchidandhakachidam tamamtakachchidam bhaje II9II Akharvagarvasarvamangala kalakadambamajnjari Rasapravaha madhuri vijrumbhana madhuvratam Smarantakam purantakam bhavantakam makhantakam Gajantakandhakantakam tamantakantakam bhaje II10II Jayatvadabhravibhrama bhramadbhujangamasafur Dhigdhigdhi nirgamatkarala bhaal havyavat Dhimiddhimiddhimidhva nanmrudangatungamangala Dhvanikramapravartita prachanda tandavah shivah II11II Drushadvichitratalpayor bhujanga mauktikasrajor Garishtharatnaloshthayoh suhrudvipakshapakshayoh Trushnaravindachakshushoh prajamahimahendrayoh Sama pravartayanmanah kada sadashivam bhaje II12II Kada nilimpanirjhari nikujnjakotare vasanh Vimuktadurmatih sada shirah sthamajnjalim vahanh Vimuktalolalochano lalamabhalalagnakah Shiveti mantramuchcharan sada sukhi bhavamyaham II13II Imam hi nityameva muktamuttamottamam stavam Pathansmaran bruvannaro vishuddhimeti santatam Hare gurau subhaktimashu yati nanyatha gatim Vimohanam hi dehinam sushankarasya chintanam II14II Puja vasanasamaye dashavaktragitam Yah shambhupujanaparam pathati pradoshhe Tasya sthiram rathagajendraturangayuktam Lakshmim sadaiva sumukhim pradadati shambhuh II15II In Hindi जटाटवीगलज्जलप्रवाहपाववतस्थले गलेऽवलम्ब्यलम्बिताांभुजङ्गतुङ्गमावलकाम्। डमड्डमड्डमड्डमविनादवड्डमववयां चकार चण्डताण्डवांतनोतुनः विवः विवम्॥१॥ जटाकटाहसम्भ्रमभ्रमविवलम्पवनर्वरी_ ववलोलवीवचवल्लरीववराजमानमूर्ववन । र्गद्धगद्धगज्जलल्ललाटपट्टपावके किोरचन्द्रिेखरेरवतः प्रवतक्षणांमम ॥२॥ र्रार्रेन्द्रनम्बिनीववलासबन्धुबन्धुर स्फु रविगन्तसन्तवतप्रमोदमानमानसे। कृपाकटाक्षर्ोरणीवनरुद्धदुर्वरापवद क्ववचविगिरेमनो ववनोदमेतुवस्तुवन ॥३॥ जटाभुजङ्गवपङ्गलस्फु रत्फणामवणप्रभा कदिकु ङ् कु मद्रवप्रवलप्तवदग्वर्ूमुखे। मदान्धवसन्धुरस्फुरत्त्वगुत्तरीयमेदुरे मनो ववनोदमद्भुतांवबभतुवभूतभतवरर ॥४॥ सहस्रलोचनप्रभृत्यिेषलेखिेखर प्रसूनर्ूवलर्ोरणी ववर्ूसराङ् विपीठभूः | भुजङ्गराजमालया वनबद्धजाटजूटक वियैवचराय जायताांचकोरबन्धुिेखरः ||५|| ललाटचत्वरज्वलद्धनञ्जयस्फु वलङ्गभा वनपीतपञ्चसायकां नमविवलम्पनायकम्| सुर्ामयूखलेखया ववराजमानिेखरां महाकपावलसम्पदेविरोजटालमस्तुनः ||६|| करालभालपवट्टकार्गद्र्गद्र्गज्ज्वलद्_ र्नञ्जयाहुतीकृ तप्रचण्डपञ्चसायके । र्रार्रेन्द्रनम्बिनीकु चाग्रवचत्रपत्रक प्रकल्पनैकविम्बल्पवन वत्रलोचनेरवतमवम ॥७॥ नवीनमेघमण्डली वनरुद्र्दुर्वरस्फुरत्_ कु हूवनिीवथनीतमः प्रबन्धबद्धकन्धरः । वनवलम्पवनर्वरीर्रस्तनोतुकृ वत्तवसन्धुरः कलावनर्ानबन्धुरः वियांजगद्र्ुरांर्रः ॥८॥ प्रफु ल्लनीलपङ्कजप्रपञ्चकावलमप्रभा_ वलम्बिकण्ठकिलीरुवचप्रबद्धकन्धरम्। स्मरम्बिदांपुरम्बिदांभवम्बिदां मखम्बिदां गजम्बिदान्धकम्बिदांतमन्तकम्बिदांभजे॥९॥ अखववसववमङ्गलाकलाकदिमञ्जरी_ रसप्रवाहमार्ुरीववजृम्भणामर्ुव्रतम्। स्मरान्तकां पुरान्तकां भवान्तकां मखान्तकां गजान्तकान्धकान्तकां तमन्तकान्तकां भजे॥१०॥ जयत्वदभ्रववभ्रमभ्रमद्भुजङ्गमश्वसद्_ वववनगवमत्क्रमस्फु रत्करालभालहव्यवाट्। वर्वमम्बद्धवमम्बद्धवमध्वनन्मृदङ्गतुङ्गमङ्गल_ ध्ववनक्रमप्रववतवतप्रचण्डताण्डवः विवः ॥११॥ स्पृषविवचत्रतल्पयोभुवजङ्गमौम्बिकस्रजोर्_ गररष्ठरत्नलोष्ठयोः सुहृविपक्षपक्षयोः । तृणारवविचक्षुषोः प्रजामहीमहेन्द्रयोः समप्रवृवत्तकः कदा सदाविवांभजाम्यहम्॥१२॥ कदा वनवलम्पवनर्वरीवनकु ञ्जकोटरेवसन् ववमुिदुमववतः सदा विरस्थमञ्जवलांवहन्। ववमुिलोललोचनो ललामभाललग्नकः विवेवत मन्त्रमुच्चरन्कदा सुखी भवाम्यहम्॥१३॥ इदम्वह वनत्यमेवमुिमुत्तमोत्तमांस्तवां पठन्स्स्मरन्स्रुविरो वविुम्बद्धमेवतसांततम्। हरेगुरौ सुभम्बिमािुयावत नान्यथा गवतां ववमोहनांवह देवहनाांसुिङ्करस्य वचन्तनम्॥१४॥ पूजावसानसमयेदिवक्त्रगीतांयः िम्भुपूजनपरां पठवत प्रदोषे। तस्य म्बस्थराांरथगजेन्द्रतुरङ्गयुिाां लक्ष्ी ांसदैव सुमुखी ांप्रददावत िम्भुः ॥१५॥ इवत िीरावण – कृ तम्विव – ताण्दव स्तोत्रम्सम्पूणवम 2- By Shiv Chalisa Doha Jai Ganesh Girija suvan, Mangal mul sujan Kahit Ayodhya das tum, dev abhay vardan Jai Girijapati din dayala, sada karat santan pritpala. Bhol chahdrama sohat nike, kanan kundal nag phani ke. Ang gaur, shir gangabanae, mundamal tan chhar lagae. Vastra khal bagambar sohe, chhavi ko dekh nag muni mohe. Maina matu ki havai dulari, bam ang sohat chhavi niyari Kar men trishul sohat chhavi bhari karai sada shatrun shahkari Nandi Ganesh sohain tahan kaise, sagar madhya kamal hai jaise. Kartik shyam aur ganarau, ya chhavi ko kahi jat na kau. Devani jab hi ai pukara, tabahin dukh Prabhu ap nivara. Kiya upadrav Tarak bhari, devani sab mili turnahin juhari. Turant shadanan ap pathayo, lay nimesh mahin mari girayo. Ap jaladhar asur sanhara, suyash tumhara vidit sansara. Tripurasur sang yudh machai, sabahin kripa kari linh bachai. Kiya tapahin Bhagirath bhari, purve pratigya tasu purari. Davan manan tum sam kou nahin, sevak ustuti karat sadai. Ved nam mahima tab gai, akath anadi bhed nahin pai Pragateu dadi-manthan te jvala, jare surasur bahe bihala. Dindayal tahan kari sahai, Nilkanth tab nam kahai. Pujan Ramchandra jab kinha, jit ke Lanka Vibhishan dinha. Sahas kamal men ho rahe dhari, kinha pariksha tabahi purari Ek kamal prabhu rakhyau gohi, kamal nayan pujan chahan soi Kathin bhakti dekhi Prabhu Shankar, bhaye prasan diye ichhatvar. Jai Jai Jai Anant avinasi, karat kripa sab ke ghat vasi Dushat sakal nit mohi satavaen, bhramat rahe mohi chain na avaen. Trahi trahi main nath pukarun, yahi avasari mohi, ani ubaro. Lai trishul shatruni ko maro, sankat se mohe ani ubaro. Mata pita bhrata sab hoi, sankat men puchhat nahin koi. Svarmi ek hai as tumhari, ai haranu ab sankat bhari Dhan nirdhan ko det sadai, jo koi jancha so phal pahin. Ustuti kehi vidhi karaun tumhari, shamahu nath ab chuk hamari Shahkar ho sankat ke nashan, vighna vinashan mangal karan. Yogi yati muni dhyan lagavain, sharad Narad shish nivavain. Namo, namo jai namo Shivaye, sur Brahmadik par na paye. Jo yah path kare man lai, tapar hot hain Shambhu sahai. Rinya jo koi ho adhikari, path kare so pavan-hari Putra ho na ichchha kari koi, nishchai Shiv prasad te hoi Pandit triyodashi ko lavain, dhyan purvak horn karavain. Tryodashi vrita kare hamesh, tan nahin take rahe kalesh. Dhup dip naived chadhavai, Shankar sanmukh path sunavai. Janam Janam ke pap nashavai, ahtvas Shivpur men pavai. Kahe Ayodhya as tumhari, jan sakal dukh harahu hamari. DOHA: Nitya Nema kari Pratahi Patha karau Chalis Tum Meri Man Kamana Purna Karahu Jagadish Shiv Chalisa in Hindi श्री गणेश गगरिजा सुवन, मंगल मूल सुजान। कहत अयोध्यादास तुम, देहु अभय विदान॥ जय गगरिजा पगत दीन दयाला। सदा कित सन्तन प्रगतपाला॥ भाल चन्द्रमा सोहत नीके । कानन कु ण्डल नागफनी के ॥ अंग गौि गशि गंग बहाये। मुण्डमाल तन छाि लगाये॥ वस्त्र खाल बाघम्बि सोहे। छगव को देख नाग मुगन मोहे॥ मैना मातुकी ह्वैदुलािी। बाम अंग सोहत छगव न्यािी॥ कि गिशूल सोहत छगव भािी। कित सदा शिुन क्षयकािी॥ नन्दि गणेश सोहैत हैंकै से। सागि मध्य कमल हैंजैसे॥ कागतिक श्याम औि गणिाऊ। या छगव को कगह जात न काऊ॥ देवन जबही ंजाय पुकािा। तब ही दुख प्रभुआप गनवािा॥ गकया उपद्रव तािक भािी। देवन सब गमगल तुमगहं जुहािी॥ तुित षडानन आप पठायउ। लवगनमेष महं मारि गगिायउ॥ आप जलंधि असुि संहािा। सुयश तुम्हाि गवगदत संसािा॥ गिपुिासुि संग युद्ध मचाई। सबगहं कृ पा कि लीन बचाई॥ गकया तपगहं भागीिथ भािी। पुिब प्रगतज्ञा तसुपुिािी॥ दागनन महं तुम सम कोउ नाही ं। सेवक स्तुगत कित सदाही ं॥ वेद नाम मगहमा तव गाई। अकथ अनागद भेद नगहं पाई॥ प्रगट उदगध मंथन मेंज्वाला। जिेसुिासुि भयेगवहाला॥ कीन्ह दया तहं किी सहाई। नीलकण्ठ तब नाम कहाई॥ पूजन िामचंद्र जब कीन्हा। जीत के लंक गवभीषण दीन्हा॥ सहस कमल मेंहो िहेधािी। कीन्ह पिीक्षा तबगहं पुिािी॥ एक कमल प्रभुिाखेउ जोई। कमल नयन पूजन चहं सोई॥ कगठन भन्दि देखी प्रभुशंकि। भयेप्रसन्न गदए इन्दित वि॥ जय जय जय अनंत अगवनाशी। कित कृ पा सब के घटवासी॥ दुष्ट सकल गनत मोगह सतावै। भ्रमत िहेमोगह चैन न आवै॥ िागह िागह मैंनाथ पुकािो। यगह अवसि मोगह आन उबािो॥ लैगिशूल शिुन को मािो। संकट सेमोगह आन उबािो॥ मातुगपता भ्राता सब कोई। संकट मेंपूछत नगहं कोई॥ स्वामी एक हैआस तुम्हािी। आय हिहु अब संकट भािी॥ धन गनधिन को देत सदाही ं। जो कोई जांचेवो फल पाही ं॥ स्तुगत के गह गवगध किौंतुम्हािी। क्षमहु नाथ अब चूक हमािी॥ शंकि हो संकट के नाशन। मंगल कािण गवघ्न गवनाशन॥ योगी यगत मुगन ध्यान लगावैं। नािद शािद शीश नवावैं॥ नमो नमो जय नमो गशवाय। सुि ब्रह्मागदक पाि न पाय॥ जो यह पाठ किेमन लाई। ता पाि होत हैशम्भुसहाई॥ ॠगनया जो कोई हो अगधकािी। पाठ किेसो पावन हािी॥ पुि हीन कि इिा कोई। गनश्चय गशव प्रसाद तेगह होई॥ पन्दण्डत ियोदशी को लावे। ध्यान पूविक होम किावे॥ ियोदशी ब्रत किेहमेशा। तन नही ंताके िहेकलेशा॥ धूप दीप नैवेद्य चढ़ावे। शंकि सम्मुख पाठ सुनावे॥ जनम जनम के पाप नसावे। अंतवास गशवपुि मेंपावैं॥ कहेअयोध्या आस तुम्हािी। जागन सकल दुुःख हिहु हमािी॥ गनत्त नेम कि प्रातुः ही, पाठ किौंचालीसा। तुम मेिी मनोकामना, पूणिकिो जगदीश॥ मगसि छगठ हेमन्त ॠतु, संवत चौसठ जान। 3- Shiv Panchakshara Stotram Naagendra-Haaraaya Tri-Locanaaya Bhasma-Angga-Raagaaya Mahe[a-Ii]shvaraaya | Nityaaya Shuddhaaya Dig-Ambaraaya Tasmai Nakaaraaya Namah Shivaaya ||1|| Mandaakinii-Salila-Candana-Carcitaaya Nandi-Iishvara-Pramatha-Naatha-Mahe[a-Ii]shvaraaya | Mandaara-Pusspa-Bahu-Pusspa-Su-Puujitaaya Tasmai Makaaraaya Namah Shivaaya ||2|| Shivaaya Gaurii-Vadana-Abja-Vrnda-Suuryaaya Dakssa-Adhvara-Naashakaaya | Shrii-Niilakanntthaaya Vrssa-Dhvajaaya Tasmai Shikaaraaya Namah Shivaaya ||3|| Vashissttha-Kumbhodbhava-Gautama-Aarya-Muuni-Indra-Deva-Aarcita-Shekharaaya | Candra-Aarka-Vaishvaanara-Locanaaya Tasmai Vakaaraaya Namah Shivaaya ||4|| Yajnya-Svaruupaaya Jattaa-Dharaaya Pinaaka-Hastaaya Sanaatanaaya | Divyaaya Devaaya Dig-Ambaraaya Tasmai Yakaaraaya Namah Shivaaya ||5|| Pan.caakssaram-Idam Punnyam Yah Patthe-Shiva-Samnidhau | Shivalokam-Aavaapnoti Shivena Saha Modate ||6|| नागेन्द्रहािाय गिलोचनाय भस्माङ्गिागाय महेश्विाय । गनत्याय शुद्धाय गदगम्बिाय तस्मैनकािाय नमुः गशवाय ॥१॥ मिागकनीसगललचिनचगचिताय निीश्विप्रमथनाथमहेश्विाय । मिािपुष्पबहुपुष्पसुपूगजताय तस्मैमकािाय नमुः गशवाय ॥२॥ गशवाय गौिीवदनाब्जवृिसूयािय दक्षाध्विनाशकाय । श्रीनीलकण्ठाय वृषध्वजाय तस्मैगशकािाय नमुः गशवाय ॥३॥ वगशष्ठकु म्भोद्भवगौतमायिमूनीन्द्रदेवागचितशेखिाय । चन्द्राकि वैश्वानिलोचनाय तस्मैवकािाय नमुः गशवाय ॥४॥ यज्ञस्वरूपाय जटाधिाय गपनाकहस्ताय सनातनाय । गदव्याय देवाय गदगम्बिाय तस्मैयकािाय नमुः गशवाय ॥५॥ पञ्चाक्षिगमदं पुण्यं युः पठे न्दिवसंगनधौ । गशवलोकमावाप्नोगत गशवेन सह मोदते॥६॥ 4- Shiv mahima Stotra Text 1 mahimnah param te parama vidusho yadyasadrishi stutir brahma dina mapitadava sannastvayi girah, atha vacyah sarvah svamati parina mavadhi grinan mamapyeshah stotre hara nirapavadah parikarah Sri Pushpadanta said: If it is unseemly to praise You when ignorant of the extent of’ Your greatness, then even the praises of Brahma and others are inadequate. If no one can be blamed when they praise You according to their intellectual powers, then my attempt to compose a hymn cannot be reproached. (1) Text 2 Atitah panthanam tava ca mahima vanmanasayor atad vyavrttya yam cakita mabhi dhatte shrutirapi, sa kasya stotavyah katividha gunah kasya vishayah pade tvarvacine patati na manah kasya na vacah. Your greatness is beyond the reach of mind and speech. Who can properly praise that which even the Vedas describe with trepidation, by means of’ ‘neti-neti / not this, not this’? How many qualities does He possess? By whom can He be perceived? Yet whose mind and speech do not turn to the form later taken by Him (saguna) (2) Text 3 Madhu sphita vacah paramam amritam nirmitavatas tava brahman kim vag api suraguror vismaya padam, mama tvetam vanim guna kathana punyena bhavatah punam ityarthe’smin puramathana buddhir vyavasita. O Brahman! Do even Brihaspati’s praises cause wonder to You, the author of the nectar like sweet Vedas? 0 destroyer of the three cities, the thought that by praising Your glories I shall purify my speech has prompted me to undertake this work. (3) Text 4 Tavaisvaryam yat taj jagadudaya raksa pralayakrit trayivastu vyastam tisrishu guna-bhinnasu tanushu, abhavyanam asmin varada ramaniyama ramanim vihantum vyakrosim vidadhata ihaike jadadhiyah. O Giver of boons! Some stupid people produce arguments–pleasing to the ignorant but in fact hateful– to refute Your Divinity, which creates, preserves and destroys the world, which is divided into three bodies (Brahma, Vishnu and Shiva) according to the three gunas, and which is described in the three Vedas. (4) Text 5 Kimihah kimkayah sa khalu kimupaya stribhuvanam kimadharo dhata srijati kimupadana iti ca, atarkyaish varye tvay yanavasara duhstho hatadhiyah kutarko’yam kamshcin mukharayati mohaya jagatah. To fulfill what desire, assuming what form, with what instruments, support and material does that Creator create the three worlds? This kind of futile argumentation about You whose divine nature is beyond the reach of intellect, makes the perverted vociferous, and brings delusion to men. (5) Text 6 Ajanmano lokah kimavayava vanto’pi jagatam adhisthataram kim bhavavidhir-anadritya bhavati, anisho va kuryad bhuvana janane kah parikaro yato mandastvam praty-amaravara samsherata ime. O Lord of gods! Can the worlds be without origin, though they have bodies? Is their creation possible without a creator? Who else but God can initiate the creation of the worlds? Because they are fools they raise doubts about Your existence. (6) Text 7 Trayi sankhyam yogah pasupati matam vaishnavamiti prabhinne prasthane paramidamadah pathyamiti ca, rucinam vaicitryad riju kutila nana pathajusham nrinameko gamyas tvamsasi payasa marnava iva. Different paths (to realization) arc enjoined by the three Vedas, by Sankhya, Yoga, Pashupata (Shaiva) (doctrine and Vaishnava Shastras. People follow different paths, straight or crooked, according to their temperament, depending on which they consider best, or most appropriate–and reach You alone just as rivers enter the ocean. (7) Text 8 Mahokshah khatvangam parashu-rajinam bhasma haninah kapalam cetiyat tava varada tantro pakaranam, surastam tamriddhim dadhati tu bhavad bhru pranihitam na hi svatma ramam vishaya mriga trishna bhramayati. O Giver of boons! A great bull, a wooden hand rest, an axe, a tiger skin, ashes, serpents, a human skull and other such things–these are all You own, though simply by casting Your eyes on gods You gave them great treasures which they enjoy. Indeed one whose delight is in the Self cannot be deluded by the mirage of sense objects. (8) Text 9 Dhruvam kascit sarvam sakala mapara stva dhruva midam paro dhrau vyadhrauvye jagati gadati vyasta vishaye, samaste’pye tasmin puramathana tair vismita iva stuvan jihremi tvam na khalu nanu dhrishta mukharata. O Destroyer of the demon Pura, some say that the whole universe is eternal while others say that all is transitory. Others still, hold that it is eternal and non-eternal — having different characteristics. Bewildered by all this, I do not feel ashamed to praise You; indeed my loquacity is an indication of my boldness. (9) Text 10 Tavaisvaryam yatnad yadupari virincir-hari-radhah paricchett- um yatav anala manala skandha vapushah, tato bhakti sraddha bhara-guru-grinad-bhyam girisha yat svayam tasthe tabhyam tava kim anuvrittir na phalati. O Girisha, when You took the form of a pillar of fire, Brahma trying from above and Vishnu trying from below failed to measure You. Afterwards, when they praised You with great faith and devotion, You revealed yourself to them of Your own accord; does not surrender to You bear fruit? (10) Text 11 Ayatnadapadya tribhuvanama-vairavya-tikaram d- ashasyo yadbahun abhrita ranakandu paravashan, sthirah padmasreni racita caranam bhoruhabaleh sthiraya stvad bhaktes tripurahara visphur jitamidam. O Destroyer of Tripura, it was because of that great devotion, which prompted him to offer his heads as lotuses to Your feet, that the ten-headed Ravana was still with arms and eager for fresh war after he had effortlessly rid the three worlds of all traces of enemies. (11) Text 12 Amushya tvatseva samadhigata-saram bhujavanam balat-kailase’pi tvadadhivasatau vikramayatah, alabhya patale pyalasa-calitan-gustha-shirasi pratishtha tvayyasid dhruvamupacito muhyati khalah But when he (Ravana) extended the valour of his arms-whose strength was obtained by worshipping You- to Kailas, Your abode, You moved the tip of Your toe, and he did not find a resting place even in the nether world. Truly, when affluent the wicked become deluded. (12) Text 13 Yadriddhim sutramno varada paramo-ccairapi satim adhashcakre banah parijana vidheya tribhuvanah, na taccitram tasmin varivasitari tvac caranayor na kasya unnatyai bhavati srirasastvay yavanatih. O Giver of boons, since Bana was the worshipper of Your feet is it to be wondered at that he had the three worlds at his command and put to shame the wealth of Indra? What prosperity does not come from bowing down the head to You? (13) Text 14 Akanda brahmanda kshaya cakita devasura kripa vidheya syasidyas trinayana visham samhrita vatah, sa kalmashah kanthe tava na kurute na shriya maho vikaro’pi shlaghyo bhuvana-bhaya-bhangavyasaninah- . O Three-Eyed One, who drank poison out of compassion for gods and demons when they were distraught at the sudden prospect of the destruction of the universe, surely the dark blue stain on Your throat has beautified You. Even deformity is to be admired in one who is given to freeing the world of fear. (14) Text 15 Asiddhartha naiva kvacidapi sadeva suranare nivartante nityam, jagati jayino yasya vishikhah, sa pashyannisa tvam itara surasadharana mabhut smarah smarta-vyatma na hi vasishu pathyah paribhavah O Lord, the god of love, whose arrows never fail in the world of gods and men, become nothing but an object of memory because he looked on You as an ordinary god (his body being burnt by Your look of wrath). An insult to the self controlled is not conducive to good. (15) Text 16 Mahi padaghatad vrajati sahasa samshaya-padam padam visnor-bhramyad bhujaparigha-rugna-graha-ganam- , muhur-dyaur-dausthyam yat-yanibhrita-jata-taditata- ta jagad-rakshayai tvam natasi nanu vamaiva vibhuta. When You danced to save the world, the earth was suddenly thrown into a precarious state at the striking of Your feet; the spatial regions and the hosts of stars felt oppressed by the movement of Your massive club-like arms; and the heavens became miserable as their sides were constantly struck by Your waving matted hair. Indeed it is Your very mightiness which is the cause of the trouble. (16) Text 17 Viyad-vyapi tara gana-gunita phenod-gama-rucih pravaho varam yah prishata-laghu-dristah shirasi te, jagad-dvipakaram jaladhivalayam tena kritami tyane-naivon-neyam dhrita-mahima divyam tava vapuh. The river which pervades the sky and whose foam crests look all the more beautiful because of stars and planets, seems no more than a drop of water when on Your head. That same river has turned the world into islands surrounded by waters. From this can be judged vastness of Your divine body. (17) Text 18 Rathah kshoni yanta shata-dhriti-ragendro dhanuratho rathange candrarkau rathacarana-panih shara iti, didhakshoste ko’yam tripura-trina-madambara-vidhir vidheyaih kridantyo na khalu paratantrah prabhu-dhiyah. When You wanted to burn the three cities of the demons – which were but a piece of straw to You–the earth was Your chariot, Brahma Your charioteer, the great mountain Meru Your bow, the sun and the moon the wheels of Your chariot, Vishnu Your arrow. Why all this paraphernalia? The Lord is not dependent on others. He was only playing with things at His command. (18) Text 19 Hariste sahasram kamala-balima-dhaya padayor yadekone tasmin nija-mudaharan-netra-kamalam, g- ato bhaktyu-drekah parinatim-asau cakra-vapusha trayanam rakshayai tripura-hara jagarti jagatam. O Destroyer of the three cities, Hari rooted out His own lotus-eye to make up the difference when one flower was missing in His offering of 1,000 lotuses to Your feet. For this great devotion You awarded the discus (Sudarshan Chakra) ~ with which Hari protects the three worlds. (19) Text 20 Kratau supte jagrat tvamasi phalayoge kratumatam kva karma pradhvastam phalati purusha-radhana-mrite, atas-tva- m sam-preksya kratusu phala-dana-pratibhuvam shrutau shraddham baddhva dridha-parikarah karmasu janah. When a sacrifice has ended, You ever keep awake to bestow its fruit on the sacrificer. How can any action bear fruit if not accompanied by worship of You, 0 Lord? Therefore, knowing You to be the Giver of fruits of sacrifices and putting faith in the Vedas, people become resolute about the performance of sacrificial acts. (20) Text 21 Kriyadakso dakshah kratupati-radhisha-stanubhrita- m rishinamartvijyam sharanada sadasyah suraganah, kratu-bhramshas-tvat- tah kratuphala-vidhana-vyasanino dh- ruvam kartuh sraddha vidhura-mabhicaraya hi makhah. O Giver of refuge, even that sacrifice where Daksha, the Lord of creation and expert in sacrifices, was the sacrificer, rishis were priests, gods participants, was destroyed by You who are habitually the Giver of fruits of sacrifices. Surely sacrifices cause injury to the sacrificers in the absence of faith and devotion. (21) Text 22 Praja-natham natha prasabha-mabhikam svam duhitaram gatam rohid-bhutam rira-mayishumrishyasya vapusha, dhanus paner yatam divamapi sapatra kritamamum trasantam te’dyapi tyajati na mriga-vyadharabhasah. O Lord, the fury of You who became a hunter with a bow in hand has not as yet left Brahma who, overcome by incestuous lust and finding his own daughter transforming herself into a hind, desired to ravish her in the body of a stag and keenly pierced by Your arrows, he (Brahma) has fled to the sky(22) Text 23 Svalavanya-shamsa dhrita-dhanusha-mahnnaya trinavat purah plustam drishtva pura-mathana pushpa-yudhamapi, yadi strainam devi yama-nirata dehardha-ghatana davaiti tvam-addha bata varada mugdha yuvatayah. O Destroyer of the three cities, 0 Giver of boons, is Parvati who saw the god of love, bow in hand, burnt like a piece of straw in a minute by You, still proud of her beauty and believing that You are fascinated by her, because she was allowed to occupy half Your body because of her austerities? Ah, surely all women are under delusion. You have completely conquered Your senses. (23) Text 24 Shmashanesva-krida smarahara pishacah sahacarash cita-bhasma-lepah sragapi nrikaroti-parikarah. amangalyam- shilam tava bhavatu namaiva-makhilam tathapi smartrinam varada paramam mangalamasi. O Destroyer of the god of love, 0 Giver of boons, Your play is in cremation grounds, Your companions are ghosts, You smear Your body with the ashes of burnt bodies, human skulls are Your garland-all Your conduct is indeed inauspicious. But You promote the greatest good of those who remember You. (24) Text 25 Manah pratyak-citte savidha-mavadhayatta-marutah pr- ahrishyadromanah pramada-salilot-sangitadrisah y- ada-lokyah-ladam hrada iva nimajya-mritamaye dadhat-yantas- -tattvam kimapi yaminas-tat kila bhavan. You are indeed that inexpressible Truth which the yogis realize within through concentrating their minds on the Self and controlling the breath according to the directions laid down in the scriptures, and realizing which Truth they experience rapturous thrills and shed profuse tears of joy; swimming as it were in a pool of nectar they enjoy inner bliss. (25) Text 26 Tvamarkas-tvam somas tvamasi pavanas tvam hutavahas tvamapas-tvam vyoma tvamu dharanir-atma tvamiti ca, paricchinnam-evam tvayi parinata bibhratu giram na vidmas-tat-tattvam vayamiha tu yat-tvam na bhavasi. The wise hold this limiting view of You: You are the sun, You are the moon, You are fire, You are air, You are water, You are space, You are the earth and You are the Self. But we do not know the things which You are not. (26) Text 27 Trayim tisro vrittis tribhuvana-matho trinapi sura nakaradyair-varnais tribhir-abhi-dadhat-tirnavikri- ti, turiyam te dhama dhvanibhi-rava-rundhana-manubh- ih samastam vyastam tvam sharanada grinat-yomiti padam. O Giver of refuge, with the three letters A, U, M, indicating the three Vedas, three states, three worlds and the three gods, the word AUM(Om) describes You separately. By its subtle sound the word Om collectively denotes You – Your absolute transcendental state which is free from change. (27) Text 28 Bhavah sarvo rudrah pasupati-rathograh sahamahan statha bhime-shanav iti yadabhi-dhana-shtakam-idam, amu- shmin-pratyekam pravicarati deva shrutirapi priyayasmai dhamne pravihita-namasyo’smi bhavate. O Lord! Bhava, Sharva, Rudra, Pashupati, Ugra, Mahadeva, Bhima, and Ishanathese eight names of Yours are each treated in detail in the Vedas. To You, most beloved Lord Shankara, of resplendent form, I offer salutations. (28) Text 29 Namo nedisthaya priyadava davishthaya ca namo namah kshodisthaya smarahara mahishthaya ca namah namo varshishthaya trinayana yavishthaya ca namo namah sarvasmai te tadida-mitisarvaya ca namah. O Lover of solitude, my salutations to You who are the nearest and the farthest. 0 Destroyer of the god of love, my salutations to You who are the minutest and also the largest. 0 Three-eyed one, my salutations to You who are the oldest and also the youngest. My salutations to You again and again who are all and also transcending all. (29) Text 30 Bahala-rajase vishvot-pattau bhavaya namo namah prabala-tamase tat-samhare haraya namo namah, jana-sukhakrite sattvo-driktau mridaya namo namah pramahasi pade nistraigunye shivaya namo namah. Salutations to You as Brahma in whom rajas prevails for the creation of the universe. Salutations to You as Rudra in whom tamas prevails for its destruction. Salutations to You as Vishnu in whom sattva prevails for giving happiness to the people. Salutations to You, 0 Shiva, who are effulgent and beyond the three attributes. (30) Text 31 Krisha-parinati cetah klesha-vashyam kva cedam kva ca tava gunasimol langhini shashva-driddhih, iti cakita-mamandi kritya mam bhakti-radhad varada caranayo-ste vakya-pushpo-paharam. O Giver of boons, how poor is my ill-developed mind, subject to afflictions, and how boundless Your divinity- Eternal and possessing infinite virtues. Though terror–stricken because of this, I am inspired by my devotion to offer this hymnal garland at Your feet. (31) Text 32 Asita-giri-samam syat kajjalam sindhu-patre sura-taruvara-shak- ha lekhani patra-murvi, likhati yadi grhitva sharada sarva-kalam tadapi tava gunanam isha param na yati. O Lord, if the black mountain be ink, the ocean the inkpot, the branch of the stout wish-fulfilling tree a pen, the earth the writing leaf, and if taking these the Goddess of Learning writes for eternity, even then the limit of Your virtues will not be reached. (32) Text 33 Asura-sura-munindrair arcita-syendu-mauler grathita-g- una-mahimno nirguna-syesvarasya, sakala-gan- a-varisthah pushpadanta-bhidhano rucira-mal- aghu-vrittaih stotra-metac-cakara. The best of Gandharvas, Pushpadanta by name, composed in great devotion this beautiful hymn to the Lord, who is worshipped by demons, gods, and the best of sages, whose praises have been sung, who has the moon on His forehead, and who is attributeless. (33) Text 34 Ahara-harana-vadyam dhurjateh stotra-metat pathati paramabhaktya shuddhacittah pumanyah. sa bhavati shivaloke rudra-tulya-stathatra pracurata- ra-dhanayuh putravan-kirtimanshca. The person who with purified heart and in great devotion always reads this beautiful and elevating hymn to Shiva, becomes like Shiva (after death) in the abode of Shiva, and while in this world gets abundant wealth, long life, progeny and fame. (34) Text 35 Maheshannaparo devo mahimno napara stutih, aghorannaparo mantro nasti tattvam guroh param. There is no God higher than Shiva, there is no hymn better than the hymn on the greatness of Shiva, there is no mantra more powerful than the name of Shiva, there is nothing higher to be known than the real nature of the Guru. (35) Text 36 Diksha danam tapas tirtham jnanamyaga-dikah kriyah, mahimnah stava pathasya kallam narhanti shodashim Initiation into spiritual life, charities, austerities, pilgrimages, practice of yoga, performance of sacrificial rites – none of these give even a sixteenth part of the merit that one gets by reciting the hymn on the greatness of Shiva. (36) Text 37 Kusuma-dashana-nama sarva-gandharva-rajah shishu-sh- ashadhara-mauler deva-devasya dasah sa khalu nija-mahimno bhrashta evasya roshat stavanamidamakarsid divya-divyam mahimnah. The Lord of Gandharvas, Pushpadanta by name, is the servant of the God of gods who has the crescent moon on his forehead. Fallen from his glory due to the wrath of the Lord, he composed this very beautiful uplifting hymn on the greatness of Shiva to regain His favor. (37) Text 38 Suravaramuni-pujyam sarvagamokshaikahetum pathati yadi manushyah pranjalir-nanyacetah, vrajati shiva-samipam kinnaraih stuyamanah stavanamidamamogham puspadanta-pranitam. If one with single-minded devotion and folded palms reads this unfailing hymn composed by Pushpadanta, which is adored by great gods and the best of sages and which grants heaven and liberation, one goes to Shiva and is worshipped by Kinnaras (celestial beings). (38) Text 39 Asamapta-midam stotram punyam gandharva bhashitam, anaupamyam manohari shiva-mishvara-varnanam. Thus ends this unparalleled sacred hymn composed by Pushpadanta and describing the glory of God Shiva in a most fascinating manner. (39) Text 40 Ityesa vanmayi puja shrimac shankara padayoh, arpita tena devesah priyatam me sadashivah. This hymn worship is offered at the feet of Shiva. May the ever beneficent Lord of gods be pleased with me at this! (40) Text 41 Tava tattwamna janami kidrishosi maheshwara yadrashosi mahadeva tadrashaya namo namah I do not know the truth of your nature and who you are- O great God my salutations to your true nature. (41) Text 42 Eka kalam dwikalam wa trikalam yah pathennarah sarva papa vinirmuktah shivaloke mahiyate Whoever reads this once, twice or thrice (in a day) revels in the domain of Shiva, bereft of all sins. (42) Text 43 Sri pushpadanta mukha pankaja nirgatena stotrena kilbisha harena hara-priyena, kanthas thitena pathitena samahitena suprinito bhavati bhutapatir maheshah. If a person learns by heart and recites this hymn, which flowed from the lotus mouth of Pushpadanta, which destroys sins and is dear to Shiva and which equally promotes the good of all, Shiva, the Lord of creation, becomes very pleased. (43) Ithi Sri Pushpadanta Virachith Shiva Mahimna Stotram Samaptham thus ends the hymn called – “Shiva Mahimna Stotra” composed by Pushpadanta. Verse 1 मगहम्नुः पािं तेपिमगवदुषो यद्यसदृशी स्तुगतब्रिह्मादीनामगप तदवसन्नास्त्वगय गगिुः। अथाऽवाच्युः सविुः स्वमगतपरिमाणावगध गृणन ममाप्येष स्तोिेहि गनिपवादुः परिकिुः॥ १॥ Verse 2 अतीतुः पंथानं तव च मगहमा वाङ्मनसयोुः अतद्व्यावृत्त्या यं चगकतमगभधत्तेश्रुगतिगप। स कस्य स्तोतव्युः कगतगवधगुणुः कस्य गवषयुः पदेिवािचीनेपतगत न मनुः कस्य न वचुः॥ २॥ Verse 3 मधुस्फीता वाचुः पिममृतं गनगमितवतुः तव ब्रह्मन गकं वागगप सुिगुिोगविस्मयपदम । मम िेतां वाणी ंगुणकथनपुण्येन भवतुः पुनामीत्यथेऽन्दस्मन पुिमथन बुन्दद्धव्यिवगसता॥ ३॥ Verse 4 तवैश्वयांयत्तज्जगदुदयिक्षाप्रलयकृ त ियीवस्तुव्यस्तं गतस्रुषुगुणगभन्नासुतनुषु। अभव्यानामन्दस्मन विद िमणीयामिमणी ं गवहन्तुं व्याक्रोशी ं गवदधत इहैके जडगधयुः॥ ४॥ Verse 5 गकमीहुः गकं कायुः स खलुगकमुपायन्दस्त्रभुवनं गकमाधािो धाता सृजगत गकमुपादान इगत च। अतर्क्यैश्वयेिय्यनवसि दुुःथथो हतगधयुः कु तकोऽयं कांगश्चत मुखियगत मोहाय जगतुः॥ ५॥ Verse 6 अजन्मानो लोकाुः गकमवयववन्तोऽगप जगतां अगधष्ठातािं गकं भवगवगधिनादृत्य भवगत। अनीशो वा कु यािद भुवनजननेकुः परिकिो यतो मिास्त्वां प्रत्यमिवि संशेित इमे॥ ६॥ Verse 7 ियी साङ यं योगुः पशुपगतमतं वैष्णवगमगत प्रगभन्नेप्रथथानेपिगमदमदुः पथ्यगमगत च। रुचीनां वैगचत्र्यादृजुकु गटल नानापथजुषां नृणामेको गम्यस्त्वमगस पयसामणिव इव॥ ७॥ Verse 8 महोक्षुः खट्वाङ्गं पिशुिगजनं भस्म फगणनुः कपालं चेतीयत्तव विद तन्त्रोपकिणम । सुिास्तां तामृन्दद्धं दधगत तुभवद भूप्रगणगहतां न गह स्वात्मािामं गवषयमृगतृष्णा भ्रमयगत॥ ८॥ Verse 9 ध्रुवं कगश्चत सवांसकलमपिस्त्वध्रुवगमदं पिो ध्रौव्याऽध्रौव्येजगगत गदगत व्यस्तगवषये। समस्तेऽप्येतन्दस्मन पुिमथन तैगविन्दस्मत इव स्तुवन गजह्रेगम िां न खलुननुधृष्टा मुखिता॥ ९॥ Verse 10 तवैश्वयांयत्नाद यदुपरि गवरिगञ्चहिरििधुः परििे तुं यातावगनलमनलस्कन्धवपुषुः। ततो भन्दिश्रद्धा-भिगुरु-गृणद्भ्ां गगरिश यत स्वयं तथथेताभ्यां तव गकमनुवृगत्तनिफलगत॥ १०॥ Verse 11 अयत्नादासाद्य गिभुवनमवैिव्यगतकिं दशास्यो यद्बाहूनभृत-िणकण्डू-पिवशान । गशिुःपद्मश्रेणी-िगचतचिणाम्भोरुह-बलेुः न्दथथिायास्त्वद्भिेन्दस्त्रपुिहि गवस्फू गजितगमदम ॥ ११॥ Verse 12 अमुष्य ित्सेवा-समगधगतसािं भुजवनं बलात कै लासेऽगप िदगधवसतौ गवक्रमयतुः। अलभ्यापातालेऽप्यलसचगलतांगुष्ठगशिगस प्रगतष्ठा िय्यासीद ध्रुवमुपगचतो मुह्यगत खलुः॥ १२॥ Verse 13 यदृन्दद्धं सुिाम्णो विद पिमोच्चैिगप सती ं अधश्चक्रे बाणुः परिजनगवधेयगिभुवनुः। न तन्दच्चिं तन्दस्मन वरिवगसतरि िच्चिणयोुः न कस्याप्युन्नत्यैभवगत गशिसस्त्वय्यवनगतुः॥ १३॥ Verse 14 अकाण्ड-ब्रह्माण्ड-क्षयचगकत-देवासुिकृ पा गवधेयस्याऽऽसीद यन्दस्त्रनयन गवषं संहृतवतुः। स कल्माषुः कण्ठेतव न कु रुतेन गश्रयमहो गवकािोऽगप श्लाघ्यो भुवन-भय- भङ्ग- व्यसगननुः॥ १४॥ Verse 15 अगसद्धाथािनैव क्वगचदगप सदेवासुिनिे गनवतिन्तेगनत्यं जगगत जगयनो यस्य गवगशखाुः। स पश्यन्नीश िागमतिसुिसाधािणमभूत स्मिुः स्मतिव्यात्मा न गह वगशषुपथ्युः परिभवुः॥ १५॥ Verse 16 मही पादाघाताद व्रजगत सहसा संशयपदं पदं गवष्णोभ्रािम्यद भुज-परिघ-रुग्ण-ग्रह- गणम । मुहुद्यौदौस्थ्यं यात्यगनभृत-जटा-तागडत-तटा जगद्रक्षायैिं नटगस ननुवामैव गवभुता॥ १६॥ Verse 17 गवय-द्व्या पी तािा-गण-गुगणत-फे नोद्गम-रुगचुः प्रवाहो वािां युः पृषतलघुदृष्टुः गशिगस ते। जगद्द वीपाकािं जलगधवलयं तेन कृ तगमगत अनेनैवोन्नेयं धृतमगहम गदव्यं तव वपुुः॥ १७॥ Verse 18 िथुः क्षोणी यन्ता शतधृगतिगेन्द्रो धनुिथो िथाङ्गे चन्द्राकौ िथ-चिण-पागणुः शि इगत। गदधक्षोस्तेकोऽयं गिपुितृणमाडम्बि गवगधुः गवधेयैुः क्रीडन्त्यो न खलुपितन्त्राुः प्रभुगधयुः॥ १८॥ Verse 19 हरिस्तेसाहस्रं कमल बगलमाधाय पदयोुः यदेकोनेतन्दस्मन गनजमुदहिन्नेिकमलम । गतो भक्त्युद्रेकुः परिणगतमसौ चक्रवपुषुः ियाणां िक्षायैगिपुिहि जागगतिजगताम ॥ १९॥ Verse 20 क्रतौ सुप्तेजाग्रत िमगस फलयोगेक्रतुमतां क्व कमिप्रध्वस्तं फलगत पुरुषािाधनमृते। अतस्त्वां सम्प्रेक्ष्य क्रतुषुफलदान-प्रगतभुवं श्रुतौ श्रद्धां बध्वा दृढपरिकिुः कमिसुजनुः॥ २०॥ Verse 21 गक्रयादक्षो दक्षुः क्रतुपगतिधीशस्तनुभृतां ऋषीणामान्दििज्यं शिणद सदस्याुः सुि-गणाुः। क्रतुभ्रंशस्त्वत्तुः क्रतुफल-गवधान-व्यसगननुः ध्रुवं कतुांश्रद्धा गवधुिमगभचािाय गह मखाुः॥ २१॥ Verse 22 प्रजानाथं नाथ प्रसभमगभकं स्वां दुगहतिं गतं िोगहद भूतां रििमगयषुमृष्यस्य वपुषा। धनुष्पाणेयाितं गदवमगप सपिाकृ तममुं िसन्तं तेऽद्यागप त्यजगत न मृगव्याधिभसुः॥ २२॥ Verse 23 स्वलावण्याशंसा धृतधनुषमह्नाय तृणवत पुिुः प्लुष्टं दृष्ट्वा पुिमथन पुष्पायुधमगप | यगद स्त्रैणं देवी यमगनित-देहाधि-घटनात अवैगत िामद्धा बत विद मुग्धा युवतयुः॥ २३॥ Verse 24 श्मशानेष्वाक्रीडा स्मिहि गपशाचाुः सहचिाुः गचता-भस्मालेपुः स्रगगप नृकिोटी-परिकिुः। अमङ्गल्यं शीलं तव भवतुनामैवमन्दखलं तथागप स्मतत िणां विद पिमं मङ्गलमगस॥ २४॥ Verse 25 मनुः प्रत्यक गचत्तेसगवधमगवधायात्त-मरुतुः प्रहृष्यद्रोमाणुः प्रमद-सगललोत्सङ्गगत-दृशुः। यदालोर्क्याह्लादं ह्रद इव गनमज्यामृतमये दधत्यन्तस्तत्त्वं गकमगप यगमनस्तत गकल भवान ॥ २५॥ Verse 26 िमकि स्त्वं सोमस्त्वमगस पवनस्त्वं हुतवहुः िमापस्त्वं व्योम िमुधिगणिात्मा िगमगत च। परिन्दिन्नामेवं िगय परिणता गबभ्रगत गगिं न गवद्मस्तत्तत्त्वं वयगमह तुयत िं न भवगस॥ २६॥ Verse 27 ियी ं गतस्रो वृत्तीन्दस्त्रभुवनमथो िीनगप सुिान अकािाद्यैविणैन्दस्त्रगभिगभदधत तीणिगवकृ गत। तुिीयं तेधाम ध्वगनगभिवरुन्धानमणुगभुः समस्त-व्यस्तं िां शिणद गृणात्योगमगत पदम ॥ २७॥ Verse 28 भवुः शवो रुद्रुः पशुपगतिथोग्रुः सहमहान तथा भीमेशानागवगत यदगभधानाष्टकगमदम । अमुन्दिन प्रत्येकं प्रगवचिगत देव श्रुगतिगप गप्रयायास्मैधाम्नेप्रगणगहत-नमस्योऽन्दस्म भवते॥ २८॥ Verse 29 नमो नेगदष्ठाय गप्रयदव दगवष्ठाय च नमुः नमुः क्षोगदष्ठाय स्मिहि मगहष्ठाय च नमुः। नमो वगषिष्ठाय गिनयन यगवष्ठाय च नमुः नमुः सविस्मैतेतगददमगतसवािय च नमुः॥ २९॥ Verse 30 बहुल-िजसेगवश्वोत्पत्तौ भवाय नमो नमुः प्रबल-तमसेतत संहािेहिाय नमो नमुः। जन-सुखकृ तेसत्त्वोगद्रिौ मृडाय नमो नमुः प्रमहगस पदेगनस्त्रैगुण्येगशवाय नमो नमुः॥ ३० Verse 31 कृ श-परिणगत-चेतुः क्लेशवश्यं क्व चेदं क्व च तव गुण-सीमोल्लगिनी शश्वदृन्दद्धुः। इगत चगकतममिीकृ त्य मां भन्दििाधाद विद चिणयोस्तेवार्क्य-पुष्पोपहािम ॥ ३१॥ Verse 32 अगसत-गगरि-समं स्यात कज्जलं गसन्धु-पािे सुि-तरुवि-शाखा लेखनी पिमुवी। गलखगत यगद गृहीिा शािदा सविकालं तदगप तव गुणानामीश पािं न यागत॥ ३२॥ Verse 33 असुि-सुि-मुनीन्द्रैिगचितस्येन्दु-मौलेुः ग्रगथत-गुणमगहम्नो गनगुिणस्येश्विस्य। सकल-गण-वरिष्ठुः पुष्पदन्तागभधानुः रुगचिमलघुवृत्तैुः स्तोिमेतच्चकाि॥ ३३॥ Verse 34 अहिहिनवद्यं धूजिटेुः स्तोिमेतत पठगत पिमभक्त्या शुद्ध-गचत्तुः पुमान युः। स भवगत गशवलोके रुद्रतुल्यस्तथाऽि प्रचुिति-धनायुुः पुिवान कीगतिमांश्च॥ ३४॥ Verse 35 महेशान्नापिो देवो मगहम्नो नापिा स्तुगतुः। अघोिान्नापिो मन्त्रो नान्दस्त तत्त्वं गुिोुः पिम ॥ ३५॥ Verse 36 दीक्षा दानं तपस्तीथांज्ञानं यागागदकाुः गक्रयाुः। मगहम्नस्तव पाठस्य कलां नाहिन्दन्त षोडशीम ॥ ३६॥ Verse 37 कु सुमदशन-नामा सवि-गन्धवि-िाजुः शगशधिवि-मौलेदेवदेवस्य दासुः। स खलुगनज-मगहम्नो भ्रष्ट एवास्य िोषात स्तवनगमदमकाषीद गदव्य-गदव्यं मगहम्नुः॥ ३७॥ Verse 38 सुिगुरुमगभपूज्य स्वगि-मोक्षैक-हेतुं पठगत यगद मनुष्युः प्राञ्जगलनािन्य-चेताुः। व्रजगत गशव-समीपं गकन्निैुः स्तूयमानुः स्तवनगमदममोघं पुष्पदन्तप्रणीतम ॥ ३८॥ Verse 39 आसमाप्तगमदं स्तोिं पुण्यं गन्धवि-भागषतम । अनौपम्यं मनोहारि सविमीश्विवणिनम ॥ ३९॥ Verse 40 इत्येषा वाङ्मयी पूजा श्रीमिङ्कि-पादयोुः। अगपिता तेन देवेशुः प्रीयतां मेसदागशवुः॥ ४०॥ Verse 41 तव तत्त्वं न जानागम कीदृशोऽगस महेश्वि। यादृशोऽगस महादेव तादृशाय नमो नमुः॥ ४१॥ Verse 42 एककालं गिकालं वा गिकालं युः पठे न्निुः। सविपाप-गवगनमुििुः गशव लोके महीयते॥ ४२॥ Verse 43 श्री पुष्पदन्त-मुख-पङ्कज-गनगितेन स्तोिेण गकन्दिष-हिेण हि-गप्रयेण। कण्ठन्दथथतेन पगठतेन समागहतेन सुप्रीगणतो भवगत भूतपगतमिहेशुः॥ ४३॥ ॥ इगत श्री पुष्पदन्त गविगचतं गशवमगहम्नुः स्तोिं समाप्तम ॥ 5- Rudrashtkam Namaamisham-ishaan nirvan-rupam Vibhum vyapkam Brahma-veda swarupam Nijam nirgunam nirvikalpam niriiham Chidakasham-aakaasha vasam bhaje hum Nirakaar omkara moolam turiiyam Gira jnyana gotiitam isham giriisham Karaalam mahaakaal kaalam krpaalam Gunaagaar samsaar paaram nato hum Tussharaadri samkaasha gauram gabhiram Mano bhut koti prabha shri shariram Sphuran mauli kallolini charu-ganga Lasad bhaala baalendu kanthe bhujangaa Chalat kundalam bhru sunetram vishaalam Prasanna nanam niil-kantham dayaalam Mrgadhish charma ambaram munda maalam Priyam shankaram sarva naatham bhajaami Prachandam prakrshtam pragalbham paresham Akhanndam ajam bhaanu koti prakaasham Tryah shool nirmulanam shool paanim Bhajeham bhavaani-patim bhaav-gamyam Kalaatita kalyana kalpa-anta-kaari Sada sajjana-ananda-daataa puraari Chid-aananda-samdoha moha-pahari Prasida prasida prabho manmatha-ari Na yaavad umaa-naatha-paada-aravindam Bhajanti-iha loke pare va naraanaam Na taavat-sukham shaanti santaapa-naasham Prasida prabho sarva-bhuuta-adhi-vaasam Na jaanaami yogam japam naiva pujaam Natoham sadaa sarvadaa shambhu-tubhyam Jaraa-janma-duhkhau-gha taatapya-maanam Prabho paahi aapanna-maam-isha shambho In Hindi नमामीश मीशान गनवािणरूपं, गवभुंव्यापकं ब्रह्मा वेदस्वरूपं गनजं गनगुिणं गनगविकल्पं गनिीहं, गचदाकाशा माकाशवासंभजेहं गनिाकाि मोंकािमूलंतुिीयं, गगिा ग्यान गोतीत मीशं गगिीश किालंमहाकाल कालंकृ पालं, गुणागाि संसाि पािं नतोहं तुषािागद्र संकाश गौिं गम्भीिं, मनोभूत कोगट प्रभा श्री शिीिं स्फू िणमौगल कल्लोगलनी चारू गंगा, लसद भाल बालेन्दुकं ठेभुजंगा चलत्ुं डलंभ्रूसुनेिं गवशालं, प्रसन्नानंनीलकं ठं दयालं मृगधीश चमािम्बिं मुण्डमालं, गप्रयंशंकिं सविनाथंभजागम प्रचंडं प्रकृ ष्टं प्रगल्भंपिेशं, अखण्डं अजंभानुकोगट प्रकाशं युः शूल गनमूिलन शूलपागणं, भजेंहंभवानीपगतंभावगम्यं कलातीत कल्याण कल्पान्तकािी, सदा सज्जदानिाता पुिािी गचदानंद संदोह मोहापहािी, प्रसीद प्रसीद प्रभो मन्मथािी न यावद उमानाथ पादािगविं, भजंतीह लोके पिेवा निाणां न तावत्सुखंशान्दन्त सन्तापनाशं, प्रसीद प्रभो सविभूता गधवासं न जानगम योगंजपंनैव पूजां, नतोहंसदा सविदा शंभुतुभ्यं जिा जन्म दुुःखौद्द तातप्यमानं, प्रभो पागह आपन्नमामीश शंभो रुद्राष्टकगमदं प्रोिं गवप्रेण हितोषये येपठन्दन्त निा भक्त्या तेषांशम्भुप्रसीदगत 6- Shivashtkam prabhuṃ prāṇanāthaṃ vibhuṃ viśvanāthaṃ jagannātha nāthaṃ sadānanda bhājām |bhavadbhavya bhūteśvaraṃ bhūtanāthaṃ, śivaṃ śaṅkaraṃ śambhu mīśānamīḍe || 1 || gaḷe ruṇḍamālaṃ tanau sarpajālaṃ mahākāla kālaṃ gaṇeśādi pālam | jaṭājūṭa gaṅgottaraṅgai rviśālaṃ, śivaṃ śaṅkaraṃ śambhu mīśānamīḍe || 2|| mudāmākaraṃ maṇḍanaṃ maṇḍayantaṃ mahā maṇḍalaṃ bhasma bhūṣādharaṃ tam |anādiṃ hyapāraṃ mahā mohamāraṃ, śivaṃ śaṅkaraṃ śambhu mīśānamīḍe || 3 || vaṭādho nivāsaṃ mahāṭṭāṭṭahāsaṃ mahāpāpa nāśaṃ sadā suprakāśam | girīśaṃ gaṇeśaṃ sureśaṃ maheśaṃ, śivaṃ śaṅkaraṃ śambhu mīśānamīḍe || 4 || girīndrātmajā saṅgṛhītārdhadehaṃ girau saṃsthitaṃ sarvadāpanna geham | parabrahma brahmādibhir-vandyamānaṃ, śivaṃ śaṅkaraṃ śambhu mīśānamīḍe || 5 || kapālaṃ triśūlaṃ karābhyāṃ dadhānaṃ padāmbhoja namrāya kāmaṃ dadānam | balīvardhamānaṃ surāṇāṃ pradhānaṃ, śivaṃ śaṅkaraṃ śambhu mīśānamīḍe || 6 || śaraccandra gātraṃ gaṇānandapātraṃ trinetraṃ pavitraṃ dhaneśasya mitram | aparṇā kaḷatraṃ sadā saccaritraṃ, śivaṃ śaṅkaraṃ śambhu mīśānamīḍe || 7 || haraṃ sarpahāraṃ citā bhūvihāraṃ bhavaṃ vedasāraṃ sadā nirvikāraṃ | śmaśāne vasantaṃ manojaṃ dahantaṃ, śivaṃ śaṅkaraṃ śambhu mīśānamīḍe || 8 || svayaṃ yaḥ prabhāte naraśśūla pāṇe paṭhet stotraratnaṃ tvihaprāpyaratnam | suputraṃ sudhānyaṃ sumitraṃ kaḷatraṃ vicitraissamārādhya mokṣaṃ prayāti || In Hindi प्रभुंप्राणनाथं गवभुंगवश्वनाथंजगन्नाथ नाथंसदानि भाजाम । भवद्भव्य भूतॆश्विं भूतनाथं, गशवंशङ्किं शम्भुमीशानमीडॆ गलॆरुण्डमालंतनौ सपिजालंमहाकाल कालंगणॆशागद पालम । जटाजूट गङ्गॊत्तिङ्गैगविशालं, गशवंशङ्किं शम्भुमीशानमीडॆ मुदामाकिं मण्डनंमण्डयन्तंमहा मण्डलंभस्म भूषाधिं तम । अनागदं ह्यपािं महा मॊहमािं, गशवंशङ्किं शम्भुमीशानमीडॆ वटाधॊ गनवासंमहाट्टाट्टहासंमहापाप नाशंसदा सुप्रकाशम । गगिीशंगणॆशंसुिॆशंमहॆशं, गशवंशङ्किं शम्भुमीशानमीडॆ॥ 4 ॥ गगिीन्द्रात्मजा सङ गृहीताधिदॆहं गगिौ संन्दथथतंसविदापन्न गॆहम । पिब्रह्म ब्रह्मागदगभि -वन्द्यमानं, गशवंशङ्किं शम्भुमीशानमीडॆ कपालं गिशूलंकिाभ्यांदधानंपदाम्भॊज नम्राय कामंददानम । बलीवधिमानंसुिाणांप्रधानं, गशवंशङ्किं शम्भुमीशानमीडॆ शिच्चन्द्र गािंगणानिपािंगिनॆिंपगविंधनॆशस्य गमिम । अपणािकलिंसदा सच्चरििं, गशवंशङ्किं शम्भुमीशानमीड हिं सपिहािं गचता भूगवहािं भवंवॆदसािं सदा गनगविकािं । श्मशानॆवसन्तंमनॊजंदहन्तं, गशवंशङ्किं शम्भुमीशानमीडॆ स्वयंयुः प्रभातॆनिश्शूल पाणॆपठॆ त स्तॊिित्नंन्दिहप्राप्यित्नम । सुपुिंसुधान्यंसुगमिंकलिं गवगचिैस्समािाध्य मॊक्षंप्रयागत ॥ 7- Aarti Om jai shiv omkara, prabhu jai shiv omkara Brahma Vishnu sada shiv, ardhangii dhara Om jai shiv omkara Ekanana chaturanan panchanan raje Hansanan, garuraasan vrishvahan saje Om jai shiv omkara Do bhuja, chaar chaturbhuja dashabhuja ati sohe Tiinon roop nirakhate tribhuvan jan mohe Om jai shiv omkara Aksamala vanamala mundamala dhari Chandana mrigamad sohai bhaale shashidhaari Jaishiv omkara Shvetambara piitambara baaghambara ange Brahmadhik sanakaadhik pretaadhik sange Om jai shiv omkara Kara madhye kamandalu au trishul dhari Jagkarta jagharta jagapalan karta Jai shiv omkara Brahma Vishnu sadashiva janata aviveka Pranavaksar ke madhaya tinonh eka Om jai shiv omkara Trigun swami ki aarti jo koi nar gave Kahata shivananda swami mana vanchita phala pave Jai shiv omkara Arti in Hindi जय गशव ओंकािा ॐ जय गशव ओंकािा। ब्रह्मा गवष्णुसदा गशव अद्धाांगी धािा ॥ ॐ जय गशव…॥ एकानन चतुिानन पंचानन िाजे। हंसानन गरुडासन वृषवाहन साजे॥ ॐ जय गशव…॥ दो भुज चाि चतुभुिज दस भुज अगत सोहे। गिगुण रूपगनिखता गिभुवन जन मोहे॥ ॐ जय गशव…॥ अक्षमाला बनमाला रुण्डमाला धािी। चंदन मृगमद सोहैभालेशगशधािी ॥ ॐ जय गशव…॥ श्वेताम्बि पीताम्बि बाघम्बि अंगे। सनकागदक गरुणागदक भूतागदक संगे॥ ॐ जय गशव…॥ कि के मध्य कमंडलुचक्र गिशूल धताि। जगकतािजगभतािजगसंहािकताि॥ ॐ जय गशव…॥ ब्रह्मा गवष्णुसदागशव जानत अगववेका। प्रणवाक्षि मध्येयेतीनोंएका ॥ ॐ जय गशव…॥ काशी मेंगवश्वनाथ गविाजत निी ब्रह्मचािी। गनत उगठ भोग लगावत मगहमा अगत भािी ॥ ॐ जय गशव…॥ गिगुण गशवजीकी आिती जो कोई नि गावे। कहत गशवानि स्वामी मनवांगछत फल पावे॥ ॐ जय गशव…॥ Suggested Mantras 1- Om Namah Shivaya | 2- Om Namo Bhagwate Rudraay 3- Om Haum Joom Saha, Om Tryambakam Yajamahe Dugandhim Pushti Vardhanam Urvarukamiva Bandhanan Mrityormukshiya Mamritat. 4- Mrutyunjayaaya rudraaya Neelakantaya Shambhave Amriteshaaya Sarvaaya mahaevaaya Te Namaha.
More you might like
Related
BS50-026 M The DestroyerEvilDragon Mukhalinga
Related
Bronze Shiva Mukhalinga - 18th Century
Related
Battle Spirits - The DestroyerEvilDragon Mukhalinga [Rank:A]
Related