Hur förmedlas kunskaper, insikter och förmågor som rör rörelser och dess uttryck i danspedagogiska och scenkonstnärliga sammanhang? Vad kännetecknar dessa kommunikationssätt, t.ex. ord, ljud, beröring? Vilken roll spelar utbildningsnivå,utbildningens ramar, pedagogens bakgrund och erfarenhet samt dansgenre? Det är frågor som här diskuteras av fyra forskare som undersökt relationen mellan språket och dansen. Man diskuterar också inifrån- och utifrånperspektiv i språket och kroppsspråket, där sådant som "muskelminne" och "känna koreografin i kroppen" är viktiga inslag. "Det estetiska ideal som dansare har införlivat i sina kroppar är svår för en icke dansare att få fatt i och förstå. Där krävs en verbalisering både hos utövande danspedagoger och dansare för att de själva men också för andra ska kunna kritiskt granska och värdera de normer och värderingar som omgärdar olika dansgenrer och dansföreställningar." Birgitta Sandström är professor vid Stockholms konstnärliga högskola.
